Målgrammatiken

Målgrammatiken

Kapitel 1: Introduktion

1.1 Vad behöver man för att lära sig ett nytt språk?

Nya ord:

• ordförråd
• Språk-släktskap
• alfabet
• stavning
• Skillnaden mellan långa och korta ljud  (sil - sill)
• Grammatik = hur ord kan kombineras med varandra
• “För att kunna samtala någorlunda behöver man åtminstone kunna några tusen ord. För att läsa en dagstidning behöver man kunna 30 000 ord”

1.2 Varför måste man lära sig grammatik?

Med hjälp av grammatik kan du skapa yttranden som är frågor eller påståenden!

Var är banken? Var banken är?*

Var är posten?

Var är järnvägsstationen?

Var är torget?

Var är Kalle?

• Frågeord (var, när, vem, vad?)
• placera orden i rätt ordning = ordföljd
• Istället för ÄR = verb

När somnar Kalle?

När vaknar Kalle?

Var arbetar Kalle?

Var bor Kalle?

• Verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
• REGEL: frågeordet står alltid först i satsen (på plats nummer 1) - verbet kommer på plats nummer 2. 

Ordföljdschema

FRÅGEORD VERB

När somnar Kalle?

Var bor Kalle?

Vem ät Olof Palme?

Bilda egna frågor med hjälp av:

Frågeord: var, när, vem, vad

Verb: dansar, äter, sjunger, dricker, skriver, läser

FRÅGEORD VERB

Vad dricker Kalle?

Var dansar Kalle?

Vem läser?

“Om du växlar till olika verb och olika namn istället för Kalle så kan du redan med den här enkla regeln bilda flera hundra frågeordsfrågor. Detta är typiskt för de viktigaste grammatiska reglerna. Med dem kan man bilda ett praktiskt taget obegränsat antal nya yttranden av det slag som i grammatiken kallas meningar och satser.”

1.3 Mening och sats

När man talar eller skriver, grupperas orden på ett bestämt sätt till större enheter som kallas mening och sats. I skrift inleds en mening med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken:

Peter sköt en björn.

Vem sköt en björn?

Skjut en björn!

Usch vad trist!

. punkt

? frågetecken

! utropstecken

En mening består av minst en sats. Det kan finnas flera satser i en mening. Skillnad mellan sats och mening är att man kan foga ihop flera satser till en mening med hjälp av småord: och, men och att.

En sats som bildar en mening

Maria arbetar.

Peter sover.

Två satser som bildar en mening

Maria arbetar och Peter sover.

Maria arbetar men Peter sover.

Maria säger, att Peter sover.

1.4 Ordens böjning. Ändelser.

I grammatiken beskrivs inte bara hur ord kombineras med varandra för att bilda satser och meningar. I grammatiken beskrivs också hur orden får olika former genom böjning och hur detta påverkar betydelsen.  Exempel orden: räkna och bil.

Räkna = verb

Peter räknar. (Presens - nutid)

Peter räknade. (Preteritum - dåtid)

Bil = substantiv

Peter har en bil. (singular)

Peter har två bilar. (plural)

Räknar och räknade är olika former av verbet räkna. Man får de olika formerna av ett ord genom att lägga till olika ändelser.

räkna + r räknar

räkna + de räknade

bil + ar bilar

Att ändra ett ords form genom att lägga till en ändelse kallas i grammatiken för att böja ordet. Varje ändelse har en bestämd betydelse. Genom att lägga till ändelsen ar till ordet bil anger man att det handlar om mer än en bil: bilar. Ändelserna har ofta ett särkilt namn i grammatiken. Betydelsen flertal kallas plural.

Substantiv - numerus - singular/plural

Normalt anses att svenskan har sex pluralböjningar (deklinationer):

1. -or (flicka - flickor, panna - pannor)
2. -ar (pojke - pojkar, vår - vårar)
3. -er (rad - rader, hand - händer)
4. -r (ko - kor)
5. -n (äpple - äpplen, bi - bin)
6. -∅ (ingen ändelse) (hus - hus, löv - löv)

Verb - tempus Att läsa

jag läser (presens)

jag har läst (perfekt)

Jag läste (preteritum)

2. Ordklasserna

Semantiska kriterier = vad betyder ordet? Du kan dela in orden i olika klasser beroende på om ordet betyder något du gör, som hoppa eller skratta, eller något man kan ta på som djur, personer eller saker. Substantiv betecknar djur och saker, verb betecknar något man gör.

Funktionella kriterier = hur fungerar ordet i en sats?

Det finns undantag från de semantiska kriterierna, ord som mord och arbete är något man gör men är substantiv.

Jag mördar en kvinna = verb

Jag har begått ett mord på en kvinna = substantiv

När man kollar på ordets funktion kan man också kolla på ordets form, alltså hur ordet böjs och vilka ändelser ordet får.

Ett mord, det mordet, två mord, de morden = böjningsändelser för substantiv.

Det finns olika typer av ord, som följer vissa regler i grammatiken. För att beskriva detta delar man in orden i ordklasser.

Kännetecken för en ordklass är att de böjs på ett specifikt sätt med bestämda ändelser.

2.1 Verbet och dess böjning

En sats i svenska språket innehåller alltid ett verb som är markerat i presens eller preteritum. Detta gäller även om det finns flera verb i följd: Per har blivit tvingad att sluta röka – Per hade blivit tvingad att sluta röka.

Tempus= tid

De gillar att äta bönor = presens (nutid)

De gillade att äta bönor = preteritum (dåtid)

Verb beskriver vanligast vad någon gör eller vad som händer. Verbet får olika form beroende på när någon gör något eller när något händer. Detta sker genom en typ av böjning som kallas tempus i grammatiken.

Presens – nutid                Preteritum – dåtid                                 infinitiv

+ r                                    + de                                

Olle arbetar idag                 Olle arbetade igår                                     att arbeta

Olle dansar nu                   Olle dansade nu                                      att dansa

Olle duschar nu                 Olle duschade imorse                              att duscha

Som nybörjare i svenska skriver man i presens.

Sten cyklar.

Hur ska du göra för att göra om satsen till förfluten tid?

Preteritum: ta bort r i presensformen och lägg till de

Cyklar – cykla - + de – cyklade

Sten cyklade igår.

Presens – nutid                Preteritum – dåtid                                 infinitiv

+ r                                    + de                                

Olle pratar                     Olle pratade                                         att prata

Olle städar                     Olle städade                                         att städa

Olle skrattar                   Olle skrattade                                           att skratta

Problemet är att inte alla verb följer regeln. Det gäller endast verb som slutar på – ar i presens. Dessa kallas ar-verben. Det finns en annan grupp som slutar på –er i presens. Dessa kallas er-verben.

Presens – nutid                Preteritum – dåtid                                 infinitiv

+ r                                    + te                                 

Olle läser                       Olle läste                                             att läsa

Vissa verb ändrar helt form i preteritum.

Olle skriver                   Olle skrev                                            att skriva

2.2 Substantivet och dess böjning

Substantiv kalls ord som betecknar personer (kvinna, pojke), djur (hund, häst), saker (kniv, cykel) och ämnen (vatten, järn). Substantivet har flera karakteristiska typer av böjningsändelser.

·         Numerus (singular eller plural)

·         Bestämdhet (bestämd form eller obestämd form)

·         Genus (en-ord eller ett-ord)

2.3 Numerus

"Numerus" är ett namn på två olika former hos substantivet, där det antingen beskriver en eller beskriver flera av någon eller något.

Numerus kommer ursprungligen från ett ord som betyder "antal".

Det finns två numerus:

• Singular, ental
• Plural, flertal

"Singular" är ett namn på en form hos substantivet, där det beskriver en av någon eller något.

• bil
• stol
• man
• jacka
• mugg
• kvinna
• duk

Dessa ord är exempel på substantiv i singular form. Man kan även säga att dessa substantiv står i singular form.

"Plural" är ett namn på en form hos substantivet, där det beskriver flera av någon eller något.

• bilar
• stolar
• jackor
• muggar
• dukar
• kvinnor

Dessa ord är exempel på substantiv i plural form. Man kan även säga att dessa substantiv står i plural form.

Substantiv som ändrar form

De flesta substantiv ändrar form beroende på sitt numerus.

Singularform / pluralform

• stol / stol-ar
• häst / häst-ar
• sol / sol-ar
• klocka / klock-or
• buss / buss-ar

Substantiv som ändrar vokal

Substantiv som ändrar vokal när de böjs i pluralformen.

Singularform / pluralform

• bok / böcker
• hand / händer
• bonde / bönder
• land / länder
• brand / bränder
• gås / gäss

Substantiv som ej ändrar sig

Vissa substantiv ändrar sig inte alls när de böjs i pluralformen.

Singularform / pluralform

• block / block
• hot / hot
• rån / rån
• bord / bord
• hus / hus

2.4 Bestämdhet

"Bestämd och obestämd form" är former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.

Om du använder bestämd form, så vill du beskriva en speciell sak:

Bilen på gatan vill jag ha.

Använder du obestämd form tänker du inte på någon speciell sak:

En bil hade varit bra att ha.

Bestämd form

"Bestämd form" är en form hos substantivet, där det beskriver någon eller något bestämt.

När man tänker på en speciell sak, använder man substantivets bestämda form.

Man säger då att substantivet är / står i bestämd form.

• Vill du hämta bilen?
• Han målade borden.
• Hon är snart klar med tavlan.
• Olle gick och köpte blocken.
• Berit pratade med barnet.
• Flickorna fick vara med och spela fotboll.

Obestämd form

"Obestämd form" är en form hos substantivet, där det beskriver någon eller något obestämt.

Obestämd form är en form på substantivet som används när det inte beskriver en speciell sak.

Bord, stolar, hus, telefon, bil, brygga och lampa är alla substantiv som är i obestämd form.

• Vill du hämta en bil?
• Han målade bord.
• Hon är snart klar med en tavla.
• Olle gick och köpte block.
• Flickor fick vara med och spela fotboll.
• Berit pratade med barn.

2.5 Substantivet en-ord och ett-ord = genus

"Genus" är namn på en grupp av substantiv, som har

samma egenskaper.

Substantiv som är av samma slag tillhör samma genus. Ordet genus kommer ursprungligen från ett ord som betyder

"släkte, slag, art".

I det svenska språket finns två olika genus:

• Utrum, n-genus (en-ord)
• Neutrum, t-genus (ett-ord)

Utrum eller n-genus = en-ord. "Utrum" är ett genus där man kan ersätta substantiven med ordet "den".

Dessa substantiv har "en" som obestämd artikel: Lisa köpte en ny bil.

• Bil. - Den är fin.
• Bok. - Den skall jag läsa.
• Svan. - Den äter nu.
• Tallrik. - Den lägger vi upp mat på.
• Skärm. - Släck den!

Neutrum eller t-genus = ett-ord "Neutrum" är ett genus där man kan ersätta substantiven

med ordet "det". Dessa substantiv har "ett" som obestämd artikel: Hugo klättrade upp i ett träd.

• Bord. - Det är fint.
• Huvud. - Det är stort.
• Golv.  - Det behöver sopas.
• Nederlag. - Det svider!
• Förkläde. - Det är vitt.

Han /hon /de

Ordens betydelser gör det självklart om man kan ersätta det med "han" eller "hon".

Exempel på substantiv:

• Stig, flicka, pappa, farmor
• Kung, mormor, farfar
• Lisa, pojke, drottning

2.6 Personliga pronomen

"Personligt pronomen" är ord man använder istället för namnet på personer, djur, växter och saker för att undvika upprepning.

Det heter personligt pronomen därför att det har med människor att göra eller vad människor kommunicerar om. Exempel på olika personliga pronomen är: jag, vi, honom, henne, den, det, oss, hon, dem.

Subjektsformen av personligt pronomen

"Subjektsformen av personligt pronomen" är en speciell form av det personliga pronomenet, som beskriver någon eller något som utför något i en kommunikation.

Exempel på subjektsformen av personliga pronomen:

• Jag - Jag vill åka till tivoli.
• Vi - Vi skall måla båten.
• Du - Du kan få låna cykeln.
• Ni - Ni kan komma på festen.
• Han - Han har köpt en hund.
• Hon - Hon ville gifta sig snart.
• Den - Den är verkligen fin.
• Det - Det behöver målas.
• de (dom) - De (dom)ville rasta snart.

"Dom" används mest i talspråk.

2.7 Adjektiv

"Adjektiv" är ord som beskriver hur någon eller något

är eller ser ut.

Ordet adjektiv kommer från början från ett ord som betyder "ord som kan läggas till". När du vill berätta hur någon eller något är eller ser ut, använder du ord från ordklassen adjektiv. Du beskriver alltså en person eller sak med ett adjektiv.

En röd ros. Pojken är stark.

Adjektiven står alltid tillsammans med ett substantiv eller pronomen.

Exempel på olika adjektiv: Stor, liten, röd, sur, gul, tjock, kraftig, glad och svart.

Placering av adjektivet

Du kan sätta adjektivet på olika ställen i din kommunikation. Det ändrar inte på adjektivets betydelse.

Adjektivet kan stå framför substantivet

• Den röda bollen.
• En sur flicka.
• Den svarta grisen.
• Den tjocke polisen.
• En stor hund kom på vägen.

Flera adjektiv kan stå framför substantivet

• Ett underbart, vackert och rött hus.
• En ung, snygg flicka.
• Vilka stora, röda tomater som ligger där!
• Han såg en stor, kraftig hund.
• Ulla hämtade en fin, svart katt.

Adjektivet kan stå efter substantivet

Adjektivet kommer då efter orden vara eller bliva och dess olika former.

• Bollen är rund.
• Grisen är tjock.
• Han blev stor.
• Olle hade blivit lång.
• Stina var söt.

2.8 Adverb

"Adverb" är ord som du använder för att beskriva en handling eller ett tillstånd.

Adverb som beskriver en handling

Du kan använda adverb när du skall beskriva en handling.

Exempel:

• Jag studerar flitigt. HUR?
• Karin arbetar hårt. HUR?
• Nils kämpar bra. HUR?
• Greta hoppade högt. HUR?
• Ulla ringer ofta. NÄR?

2.9 Prepositioner

"Prepositioner" är ord du använder för att beskriva olika förhållanden mellan personer, platser, saker.

Ordet kommer från "pre", som betyder "framför", och "position".

Prepositioner är oböjliga ord, som man oftast placerar före ord från ordklassen substantiv och pronomen.

Exempel på hur de används:

• I - Bollen finns i lådan.
• På - Saxen ligger på bordet.
• Till - Han sprang till Trelleborg.
• Framför - Stina står framför Pär.
• Åt - Muraren bar trettio tegelstenar åt gången.
• Vid - Vi rastade vid bäcken.
• Ur - Man utvinner bensin ur olja.
• Om - Vi frågade henne om vägen till Stockholm.
• Mot - Han sprang mot Trelleborg.
• Av - Kniven är gjord av stål.
• För - Jag var vikarie för Sture igår.
• Före - Klassen kom tillbaka före läraren.
• Genom - Sture och Ulla gick genom tunneln.
• Utan - Ni kan inte resa utan Kalle.

2.10 Räkneord

"Räkneord" är ord som är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning.

Det finns två olika sorters räkneord: grundtal och ordningstal.

Grundtal

"Grundtal" är ord som är namn på antalet av någonting.

Exempel på ord som kallas grundtal är en, fem, tjugo, tio och femton.

Meningar med olika grundtal:

• Jag fick upp fem fiskar.
• Nils hade tjugo kronor i fickan.
• Pär köpte tio läsk i affären.
• Olle gick tillsammans med tre kompisar till partyt.
• Kajsa har två husdjur.

Ordningstal

"Ordningstal" är ord som är namn på en plats i en ordning.

Exempel på ord som kallas ordningstal är första, åttonde, fjärde, andra och tredje.

Meningar med ordningstal:

• Jag kom på första plats.
• Det var den tredje bilen på gatan.
• Han hade femte bästa tiden.
• Stina rökte sin tionde cigarett den dagen.
• Det var mitt sjunde misstag den veckan.

3. Subjekt, verb och objekt

3.1 Satsdelarna

Vid sidan av ordklasserna talar man också om olika satsdelar. Ord som jägare, lejon och penna är till exempel alltid substantiv. Men substantiv kan uppträda i olika roller/funktioner i en sats. Följande satser betyder olika saker trots att de innehåller samma substantiv och verb:

Jägaren dödade lejonet.

Lejonet dödade jägaren.

Substantiven kan spela olika roller som i ett skådespel. Dessa roller kallas för satsdelar. Satsdelen anger en roll i en specifik sats. Ordklasserna däremot klassificeras isolerat från hur de fungerar i en sats.

VEM GÖR NÅGOT + VEM BLIR UTSATT

I satsen JÄGAREN DÖDADE LEJONET är det jägaren som gör något, alltså dödar lejonet. den som gör något har rollen som subjekt. det finns också någon eller något som blir utsatt för det som subjektet gör. I den här satsen är det ju lejonet som blir dödat. Den som blir utsatt för det som subjektet gör har rollen som objekt.

VEM/VAD GJORDE NÅGOT? = SUBJEKT

Jägaren dödade lejonet  VEM? Jägaren

Lejonet dödade jägaren VEM? Lejonet

Igår kysste Per Eva.       VEM?  Per

Hunden bet brevbäraren. VEM? Hunden

VAD/VEM + VERB + SUBJEKT = OBJEKT

Jägaren dödade lejonet -  Vad dödade jägaren? Lejonet

Lejonet dödade jägaren -  Vem dödade lejonet? Jägaren

Igår kysste Per Eva.    -     Vem kysste per?         Eva

Hunden bet brevbäraren - Vem bet hunden?       Brevbäraren

3.2 Subjekt, objekt och ordföljden i svenskan

Svenskan har en ganska bunden ordföljd. man skiljer mellan påstående och fråga, subjekt och objekt samt huvudsats och bisats med hjälp av ordföljden.

PÅSTÅENDE/FRÅGA

Sover Rebecca? = fråga   (Verb + subjekt)

Rebecca sover. = påstående (Subjekt + verb)

SUBJEKT/OBJEKT

Rebecca undervisar Sadam. (subjekt + verb + objekt)

Sadam undervisar Rebecca. (subjekt + verb + objekt)

Ellen kör bus

Bussen kör Ellen

HUVUDSATS/BISATS

Rebecca sover inte = huvudsats (subjekt + verb + inte)

för att hon inte sover = bisats (subjekt + inte + verb)

SUBJEKT + VERB

Sten sover

Olle skriver

Karin sjunger

SUBJEKT + VERB + OBJEKT

Jägaren dödade lejonet

Lejonet dödade jägaren